Jazz - Fördjupning
Jazz - Fördjupning
Jazz - Amerikas varumärke (1920-)
Sett ur samhällets perspektiv har jazz likheter med både historien om rockmusik och historien om folkmusik.
Precis som i fallet med rockmusik har jazz kopplats samman med ungdomens förfall. I den tidiga jazzen på 1920-talet var det viktigt att musiken ”svängde”, att den var dansvänlig. Många dansade till tidig jazz på ett frigjort sätt, vilket störde societeten i USA. I början avfärdade man musiken som afroamerikanernas musik som inte kunde jämföras med den vita amerikanska klassiska musiken. Eftersom de två grupperna hölls åtskilda i städerna var det inget hot.
Varför kan svängig musik ha varit så känsligt för samhällseliten? Exempel på Boogie-woogie.
Varför kan svängig musik ha varit så känsligt för samhällseliten? Det här är Boogie-Woogie-musik. I slutet på videon kommer en polis.
Louis Armstrong spelar trumpetsolo med ett storband. Big band swing jazz.
Ella Fitzgerald med ett big band. Hon improviserar med sin röst. Det kallas "scat-sång".
Men jazzen växte snabbt. Det började dyka upp big bands (storband): grupper med 20-30 musiker, som spelade blåsinstrument, trummor och bas, och de drog fulla hus med dansande människor. Deras musikstil kallades för swing jazz på grund av svänget: Louis Armstrong och Ella Fitzgerald är några kända storbandsmusiker. Till slut blev musiken så stor bland alla USA:s grupper att den inte kunde ignoreras.
Precis som för samba i Brasilien valde USA:s elit att omfamna jazzen. De tänkte att i ett land med en mångfald av kulturer och uttryck måste det finnas något som enar befolkningen. Jazzen blandades med klassisk musik och hyllades som ett exempel på hur människor från olika bakgrund kunde leva sida vid sida i frihet. Det blev en symbol för det fria Amerika, som skilde dem från Europa och Sovjet.
I många Disneyfilmer gestaltas detta amerikanska genom att en behärskad överklass och en svängig, dansant underklass möts och lär sig av varandra. Dock har de filmerna senare fått kritik för att utmåla jazzen som djurisk och djungel-artad på ett rasistiskt sätt.
Kan du se några problem med den här filmen, eller görs det på ett bra sätt? Music Land, av Disney.
Charlie Parker spelar snabb bebop. På tisssdag-takten är mycket snabb här!
I slutet hör du en trum-improvisation, ett trumsolo.
Medan swing jazz populariserades började vissa svarta musiker utveckla sig och bli extremt duktiga, Charlie Parker var en av de första. Dessa musiker tog vara på jazzens tradition i att spela solo och improvisera. De slutade bry sig om musiken gick att dansa till eller inte. Deras svårspelade musik kallades för bebop, kanske beroende på hur den lät.
Denna musik är vad jazz främst förknippas med idag. Solisten och hens förmåga att hitta på svåra melodier står i fokus. Vissa tycker det är för svårt för att lyssna på, andra uppskattar utmaningen.
Idag finns en extremare frijazz där alla improviserar samtidigt och utforskar musikaliskt kaos. Det ligger i linje med den klassiska musikens utveckling, man närmar sig varandra.
Frijazz: Alla gör solo samtidigt. Pianot härmar saxofonen.